Long time… och så vidare

27 sep

Det hänger väl delvis ihop med att det inte har hänt så mycket…

Finputsen på golven blev ju klar i augusti och sen väntade jag på att den skulle torka. Trots att jag, som jag tyckte och antog, hade följt konstens alla regler vid blandandet av densamma, så sprack den alldeles för mycket för att det skulle vara okej.

När snickaren var här en dag testade han att använda rivskiva och glättare, som man gör på betong, och den provytan blev helt okej. Att göra det för hand över hela golvet kändes dock ogörligt men lösningen fanns i en betongglättningsmaskin. En eldriven variant. Slipskiva på 60 cm och när man plockade bort den satt glättningsplåtar där under. Allt-i-ett alltså- Lysande! 🙂

Jag skulle in till stan på jobb en dag så då skulle jag hämta den och ta med den hem. Dagen efter hade jag tagit ledigt för att om möjligt stötta snickaren i arbetet. Nu visade det sig att han inte hade möjlighet den dagen, men eftersom jag började bli lite stressad över att få allt klart, så tänkte jag att jag provar väl själv! Sa som Pippi Långstrump: “Det har jag aldrig provat förut så det kan jag säkert”! 😀

Nu blev det inte på fredagen jag gjorde detta – då ägnade jag mig åt att gräva fram elkabeln som går till mätarskåpet, då det ska flyttas. Tror de grävt ner till Kina… Kabeln var täckt med gamla takpannor av eternit…

Nåja, på lördagen tog jag mig an maskinen!

Den ska slipa på vått underlag så jag hade köpt ett förlängt sprutmunstycke till trädgårdsslangen och drog in slangen genom köksfönstret. Då kunde jag öppna och stänga kranen genom att luta mig ut genom fönstret.

Vattnade noga i de rum som skulle slipas/glättas.

Sen körde jag maskinen… Alla som någon gång har kört en vanlig roterande slipmaskin vet ju att det kan “kasta” lite ibland när maskinen hugger fast i nåt… Jag kan säga att det kastade inte mindre med denna maskin. Det är ju alltså slipskivan som driver den och man ska, är tanken, föra den fram och tillbaka över golvet tills man uppnått önskat resultat. I verkligheten var det inte riktigt så enkelt… Kunde man få blåmärken på magen så hade jag haft fullt av dem! Vattnade och slipade och vattnade och slipade…När dagen var slut hade jag slipat i alla rum men kände att jag inte hann med glättningen då. Dessutom tyckte jag att det kunde vara bra att vänta till söndagen och se om det behövde slipas mera. Sagt och gjort! När söndagen kom gick jag över alla golv en gång till med slipmaskinen, innan jag plockade bort slipskivan och började glätta. När jag började med det så började det lossna bitar av golvet… Det visade sig att det blivit en 4-5 mm tjock platta av golvet som var ordentligt fuktig och nu släppte den från underlaget i stora sjok. Det är inte ofta jag gråter, men där var tårarna nära kan jag säga… Jag sansade mig och tänkte till. Vad var målet? Att få bort sprickorna! Hade det lyckats? Ja det verkade så… Okej, då fick jag ta tag i det andra problemet efteråt. Jag glättade alla golven och tog ut maskinen. Sen sopade jag bort alla lösa partiklar och konstaterade att det såg ut som att golvet fått fläcktyfus…

Bara ett att göra. Putsa om alla golv igen. Som tur var hade jag kvar det sista av bruket som jag inte använde upp i augusti, motsvarande ca 16 hinkar. Sparat i baljor och hinkar. Eftersom de stått ute och fått regn på sig, var de inte helt hårda utan gick att lösa upp. Handdriven blandare hade jag ju sen tidigare så det var bara att köra igång. Vardagsrummet hann jag på söndag eftermiddag. Nästan hela kök/matrum på måndag eftermiddag/kväll och resten av kök/matrum plus hallen på tisdag eftermiddag/kväll. Inte helt nöjd med resultatet men bättre än med alla sprickor. Det såg slätt och fint ut. Då. När det torkade kom sprickorna tillbaka, i lite olika stor omfattning. Värst i vardagsrummet…

Jag grunnade på hur jag skulle göra men bestämde mig för att olja in och måla och se hur det blev. Kök och hall hade bara minimalt med sprickor, däremot egentligen för mycket ojämnheter för att jag skulle vara nöjd.

Först behandlade jag alla golv med en omgång linolja.

Sen målade jag en gång i går och en gång i dag, i samtliga rum. Kök/matrum har en ljusgrå färg som troligen kommer att bli lite varmare sen när den behandlas med flytande bivax.

Hallen är grafitgrå

Vardagsrummet är tjärdalsbrun, eller ska vara…

Tycker inte riktigt färgen motsvarar det jag förväntade mig från färgprovet. Är mera bajsbrun…

Möjligen blir det bättre när det poleras.

Jaha, målat och klart. Är det perfekt? Nej, absolut inte! Är det “tillräckligt bra”? Nja…knappt det heller… Kan jag leva med det? Ja, i kök/matrum och hall ska det nog gå bra… I vardagsrummet vete katten. Därför har jag fattat beslutet att inte göra något åt ytskikt på väggar och eldragning i vardagsrummet. Jag får leva med skarvsladdar där! Det är jag ju van nu i drygt 15 månader så det ska nog gå fram till nästa sommar också. 🙂 Om jag är allt för missnöjd med det när sommaren kommer så knackar jag bort det och “gör-om-gör-rätt”. När jag kommit till det beslutet kändes det rätt okej. I kväll eller i morgon kommer golven att täckas med täckpapp som får ligga där medan jag gör resten. Skura/skrapa och måla taken, spika panel på väggar i hall, kök och matrum samt måla densamma, montera köksskåpen. Sätta taklist…

Sen kan jag plocka bort pappen, polera golven och behandla med bivax i kök/matrum och hall, för extra motståndskraft mot väta. När det är klart kan jag flytta in! 😀

Ja, elen ska dras förstås och en garderob byggas i hallen…och muren i hallen ska putsas och i matrum/vardagsrum ska muren “befrias” från tapet.. Å dörrfoder/fönsterfoder ska på plats… Men det börjar kännas rimligt att jag har ett riktigt kök innan jul! 🙂

Gjorde höst i fredags också – satt in isolering i hålet i trapphuset. Trappan får vänta till sommaren.

2 svar på ”Long time… och så vidare

  1. Det är det värsta, när man tycker sig följa receptet och gör alla extra moment och sliter som en galning – och så blir man inte nöjd, det känns inte värt det. :-/ Men kanske har du haft fel förväntningar? Hur många lergolv har du detaljgranskat, utan möbler, mattor etc? Det kanske är som alla nybörjarbagare får inse: bullarna vinner inte skönhetspris på första försöket men smakar lika bra ändå?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *